LANGUAGES:

Postad 2017-05-01, 09:36

Öppet brev till chefredaktör Christofer Ahlqvist (GöteborgsPosten)

Hej!

Tack för att ni äntligen tog in min insändare, även om den ”satt långt inne” (se nedan).

Men det är typiskt, dock inte helt oväntat, att du var ”tvungen” att svara på den för att ta udden av kritiken mot GP. Tyvärr gjorde du dig återigen skyldig till att vrida till argumenten i syfte att visa att ni inte har gjort något fel, vilket är patetiskt (med tanke på din fina ord i artikeln ”Hur mycket och vad ska vi rapportera?”: Så här fint skriver du: ”Visst händer det att vi inom de traditionella medierna gör fel och vi kan alltid bli bättre. Men vi överväger alltid konsekvenserna av våra publiceringar och sprider aldrig rykten för att skada en speciell grupp i samhället.” Imponerande ord! Men lever ni/du verkligen upp till dessa fina ord – eller handlar det om rent hyckleri?).

Vad innebär det att journalistiken är tendentiös?

Du hävdar för det första – helt kategoriskt - att era publiceringar inte skulle vara tendentiösa, vilket skulle bevisas av att Social resursnämnd (inte förvaltning) har beslutat att pengarna ska betalas tillbaka. Här gör du tyvärr en logisk kullerbytta, när du påstår att SRNs beslut är bevis på att er publicering var berättigad. Du kan möjligen inte tänka dig att det kan ha varit så att SRNs ledamöter har påverkats av era skriverier och fattat sitt beslut utifrån det (med ”kalla fötter”)? Men på vilket sätt skulle era skriverier varit (eller inte varit) tendentiösa?

Låt oss börja med att definiera begreppet ”tendentiös”. Först några synonymer: ”färgad av sitt syfte, med utpräglat syfte, skev, vinklad, partisk, tillrättalagd, avsiktlig” – och så en längre definition: ” har en viss tendens eller har ett visst syfte, vanligen om en undersökning som görs och vinklas för att stödja den egna tesen”. Jag tycker att i stort sett alla dessa synonymer och definitioner stämmer in på skriverierna i GP (framförallt Verdicchios och Boscanins artiklar – för att inte tala om alla ”kritiska” insändare som ni har tagit in). För du vill väl inte påstå att ni (eller i varje fall Verdicchio) inte har haft ett ”utpräglat syfte” med sina skriverier om Kamelcentret och att hans ”reportage” inte har varit ”färgat av sitt syfte”? Fågan är bara vilka syften (och motiv) han/ni har haft och hur dessa stämmer överens med dina fina ord om att ”aldrig sprida rykten för att skada en speciell grupp i samhället”. Jag undrar också om du är medveten om att det är precis vad det handlar om, dvs ryktesspridning, som skadar en speciell grupp (och individer) i samhället. Jag har svårt att tänka mig att du är så aningslös att du inte förstår det. Men frågan är varför du förnekar att era skriverier är tendentiösa, när alla andra vettiga människor (inkl. journalister) förstår det.

Vad finns det för ”tecken” på det tendentiösa i GP´s publiceringar?

Utan att gå in på detaljer ska jag nämna några ”tecken” (eller symptom) på det tendentiösa i er ”rapprotering”: 1. Rubriksättningen (t ex ””En miljon – till staket och mjölk”, ”Bert Karlsson: Måste vara ett skämt”); 2. Det ironiska, raljerande språket (som finns genomgående i alla artiklar); 3. Val av intervju-personer (t ex Bert Karlsson, Jonas Ransgård, Martin Wannholt, m fl - med ”kritiska”, konservativa eller t o m högerpopulistiska åsikter); 4. Val av citat, som i flera fall ryckts ur sitt sammanhang och/eller förvrängs på ett sätt som ger ett löjeväckande intryck (ett exempel på ett citat som både ryckts ur sitt sammanhang och förvrängts: ”- Vi räknar med turister från hela världen, även från Japan och Kina”), 5. Betoning av vissa fakta (och insinuationer) som kan väcka missnöje eller t o m förargelse hos läsaren (typiskt exempel: skattepengar som påstås användas till ”fel” saker, t ex kameler; här kan man också fundera över varför just kameler väcker så mycket indignerade känslor); 6. Utelämnade av viktiga fakta (t ex vem som har initierat och vem som ”äger” projektet; vad projektet verkligen går ut på, dvs riktiga fakta); 7. Nonchalant inställning till, ointresse för eller ogillande av ämnet som vederbörande skriver om (utmärks av att åsikter ersätter objektiva fakta; genomsyrar allt som Verdicchio har skrivit); 8. Medveten förvrängning och/eller förfalskning av fakta i enlighet med författarens ideologi, personliga intressen eller smak (”falska fakta”). Och då är vi inne på den andra frågan, nämligen huruvida det finns felaktiga uppgifter i era publiceringar, vilket jag ska ta upp några exempel på i det följande.

Finns det felaktiga uppgifter i GP´s publiceringar

För det andra, alltså, skriver du att det inte stämmer att ni har haft felaktiga uppgifter i er publicering och konstaterar att de fel som jag har påpekat handlar om olika ”tolkningar” av vad ni har skrivit. I en tidigare kummunikation (e-mail) skrev du så här: Om du ska anklaga oss för att något är fel så får du lov till att skriva ut något exempel. Vi kommer givetvis att svara på det här genmälet och då kommer vi att kunna visa att det inte är fel utan bara dina tolkningar av vår text.” OK, jag ska ge dig några exempel (av ca tjugo som jag har hittat på rak arm), men innan jag gör det ska jag citera Fredrik Wilhelm Nitzsche, som skrev så här: Sanningen är i likhet med moralen, något relativt: det finns inga fakta, bara tolkningar.” Det påminner om Donald Trumps och hans kampanjledares berömda ”alternativa fakta”, något som på sista tiden även diskuteras i Sverige.

Och så till exemplen på felaktiga uppgifter, som framför allt din ”grävande journalist” Michael Verdicchio har gjort sig skyldig till.

Vem är ”ägare” och ”rådgivare” av kamelcentret?

¤ I en av artiklarna (11/2) står det så här: ”Kommuntjänstemannen åkte på en privat kamelresa i Kazakhstan... Några månader senare beviljades hans medresenär, ägaren av Angereds kamelcenter, 100 000 kr i kommunala bidrag”. Det är flera problem med de här meningarna. För det första är jag, som också kallas ”tjänstemannens medresenär”, inte ägare av kamelcentret, som är en ekonomisk förening (dvs ett kooperativ) bestående av sexton medlemmar. För det andra har beviljandet av 100 000 kr från Business Region Göteborg inget som helst samband med den så kallade ”tjänstemannen” (som för övrigt inte är någon vanlig tjänsteman, utan är anställd för att jobba med det andra ”granskade” projektet Stadslandet). Det är en mycket ful insinuation som riktas mot både kamelcentret och ”tjänstemannen” (med en dold antydan om ”korruption”, vilket är helt absurt). Det står vidare i den nämnda artikeln: ”Mannen var tidigare ansvarig för att hjälpa bland annat Angereds kamelcenter med rådgivning samt kontakter inom kommunnen”. Det här är ett lika felaktigt som löjligt påstående. ”Mannen” har aldrig varit ansvarig för någon rådgivning eller hjälpt till med kontakter inom kommunen. Det är å ena sidan inte så att vi är helt ”bakom flötet”, som inte kan ta kontakter inom kommunen själva. Å andra sidan har både kommunen (via BRG) och VGR erbjudit rådgivning för nystartade företag (inkl. ekonomiska föreningar) vid behov. Flera av oss har deltagit i möten och kurser med båda dessa myndigheter. Vi har alltså inte behövt rådgivning och kontakter av den utpekade ”tjänstemannen”.

Vad är det fel med att åka på studieresor?

¤ Vidare står det i samma artikel att ”kamelcentrets representanter har också hunnit med att göra flera studieresor” (i en ironisk, raljerande ton - liksom resten av artikeln). Visst, det var liksom en del av hela idén med kamelcentret att vi skulle lära oss så mycket som möjligt om kameler oh kamelhållning - innan vi skaffade oss djur. Det skulle för övrigt också vara ett av verksamhetsområdena, dvs kunskaputveckling och kunskapsförmedling. Därför åkte två personer, som hade fått forskningsmedel från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (via Interkulturellt projektcentrum), dels till den internationella kamelkonferensen i Kazakhstan och dels till Tyskland på studiebesök hos olika kamelfarmer (som ingick i deras studie). Deras resor och deltagande i konferensen betalades av forskningsbidraget. Två av oss andra i kamelcentret deltog också i konferensen i Kazakhstan, men kamelcentret bekostade bara själva deltagaravgiften, resten betalade vi privat.

Är kamelcentret fortfarande bara en idé på pappret?

¤ Därmed är felaktigheterna och insinuationerna inte slut i den nämnda artikeln. Det står vidare att ”Angereds kamelcenter har, trots att det fortfarande bara är en idé på pappret och saknar bygglov, redan beviljats över en miljon kronor i bidrag från bland annat Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen”. I den meningen hittar man tre stycken felaktiga fakta. # För det första är kamelcentret inte bara en idé på pappret. Det har varit verksamt i flera år, även om det inte finns några djur på plats ännu. Kamelcentrets mål har varit klart angivna från första början i termer av fyra olika verksamhetsområden: (1) kamelhållning (inkl. utveckling av kamelparken), (2) turism och evenemang, (3) kunskapsutveckling och kunskapsförmedling, samt (4) produktion och försäljning. Även om de två första verksamhetsområdena inte har kommit igång, framförallt p g a diverse byråkratiska hinder, så har verksamheten i sin helhet varit igång hela tiden. Förberdelserna inför bygget i kamelparken har pågått kontinuerligt (med stängsling, geoteknisk undersökning, gräsklippning, arkitektritningar, m.m.). Prodututveckling och försäljning av bl a presentartiklar och mjölk har också pågått, bl a vid marknader. Vi har också haft regelbundna möten i form av studiecirklar och annan interutbildning för medlemmar och andra intresserade (tillsammans med den ideella föreningen Kameldjurens vänner). Forskningen och insamlingen av info-material rörande kameldjur och kamelhållning har också pågått.

Saknar kamelcentret bygglov?

# För de andra är det inte helt rätt att säga att vi saknar bygglov. Det är nämligen så att vi på inrådan av vår förra handläggare vid Stadsbyggnadskontoret (Martin Steen) drog tillbaka vår ansökan om bygglov för två år sedan. Enligt honom behövde vi inte något bygglov för att bygga ett kamelstall, som betraktas som ekonomibyggnad. I samband med att Länsstyrelsen lade fram sitt slutgiltiga beslut om utvidgat strandskydd kom vi överens med vår nya handläggare om att vi ändå lämnar in en ny ansökan, vilket vi inte har hunnit göra p g a allt rabalder som ni på GP har satt igång. Så där står vi nu. Men det handlar inte om ett ”muntligt löfte” från en tjänsteman, som det har stått i en av Verdicchios artiklar.

Har kamelcentret beviljats över en miljon i bidrag?

# För det tredje stämmer det inte heller att kamelcentret har beviljats över en miljon kronor i bidrag från Göteborgs kommun och VGR. Tidigare fick vi 25.000 kr av Fastighets-förvaltningen (att använda till stängsling) och 150.000 kr från VGR ur deras program för Socialt entreprenörskap (dvs för att starta upp kooperativet).

Sedan fick vi beviljat de 500.000 från Resursförvaltningen som det är så mycket rabalder om just nu (och som på grund av er ”granskning” krävs tillbaka). Det stod så här i villkoren för beviljandet av detta bidrag: ”Medlen beviljades under förutsättning att även Arbets-förmedlingen bidrog med medel och att ansökt medel hos Business Region Göteborg beviljades.” Arbetsförmedlingen gick alltså med på att bidra med arbetsmarknadsbidrag till ett antal personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden och dessa bidrag blev det största tillskottet till våra intäkter. Men även om man räknar med dessa pengar (som för övrigt gick direkt till de anställda och till skatt och arbetsgivaravgift), så har vi inte kommit upp till en summa på över en miljon kronor av skattemedel. Tänk för övrigt på att ca hälften av dessa pengar har gått tillbaka till statskassan i form av skatt och arbetsgivaravgift. Så det är ett väldigt konstigt och illvilligt sätt att räkna på kamelcentrets inkomster. Det har i praktiken varit ett mycket fattigt projekt och vi har varit extremt försiktiga och sparsamma med pengarna. Observera t ex att ingen av oss medlemmar har fått ett öre i lön eller arvode, utan vi (inkl. jag själv) har jobbat helt ideellt under alla år som kamelcentret har existerat. Men det som GP (och andra media) har gjort störst nummer av har varit denna ”över en miljon i skattepengar”, som antyds (eller skrivs i dolda ordalag) i samtliga artiklar, väl medvetna om att det är vad ”hederliga skattebetalare” blir upprörda över och som en del politiker (t ex Ransgård, Wannholt och SD-politikerna) kommer att skjuta in sig på och vinna poäng på. Men frågan är vad ni på GP har att vinna på detta. På tal om det, låt mig gå tillbaka till ditt svar på min insändare, där du skriver att Resursförvaltningens (rättare sagt Resursnämndens) beslut om att pengarna ska betalas tillbaka är ett bevis på att er publicering var berättigad. Observera att SRNs motivering till återkravet är att ”verksamheten inte kommit igång som planerat” (vilket alltså är delvis fel), men inte att det har skett några oegentligheter (som era och andra medias artiklar antyder - om och om igen). Jag vill alltså påminna dig om att vi inte har gjort något fel – varken ekonomiskt eller på något annat sätt!

Hur är det då med kamelmjölken?

¤ Jag har nu tagit upp en hel del felaktigheter som GP-artiklarna (eller snarare journalisterrna och du som chefredaktör) har gjort sig/er skyldiga till. Men jag ska försöka hinna med en sak till, nämligen det där med mjölken, som – förutom skattepengarna – tycks har väckt mest ”ont blod”, vilket i hög grad beror på Verdicchios sätt att skriva om det. Det står bl a så här i den ovannämnda artikeln: ”Hittills har pengarna gått till att köpa souvenirer och staket, samt till att sälja kamelmjölk med olagliga påståenden om att det motverkar tumörer och lär vara bra mot autism.” Ett tacksamt ämne att göra ett scoop av, kan man tycka – och det funkade också!

Om vi bortser från det löjliga påståendet att pengarna har gått till souvenirer (det rör sig om hundratals kronor) och staket (vilket är självklart när man planerar att etablera en kamelpark), så ska jag koncentrera mig på mjölken. Mig veterligen går det inga pengar åt till att sälja kamelmjölk, så det är ett nonsenspåstående. Däremot har vi sålt 1.500 liter mjölk som vi importerade från Holland (p g a att det fanns en efterfrågan på den) och vi sålde allt - utan att behöva marknadsföra den – med förtjänst. I motsats till vad som påstås i tidigare artiklar av Verdicchio så har vi inte behövt marknadsföra mjölken, den har gått åt ändå. Det där påståendet om att vi har haft ”reklamaffischer som hängt uppe i Angered” innehåller flera felaktigheter. För det första har vi aldig haft några affischer. Det vi hade var ett enda infoblad i A4-format. För det andra har det där bladet aldrig hängt uppe någonstans i Angered (vi hade det liggande på bordet i samband med att vi sålde kamelprodukter, men det var inte många som över huvud taget har sett eller än mindre läst det). För det tredje sålde vi alltså inte mjölken med några ”olagliga påståenden” (eftersom folk köpte den, som sagt, utan att vi gjorde någon som helst reklam för den). För det fjärde stod det inte på bladet (eller någon annanstans) att kamelmjölken skulle ”motverka” tumörer eller någon annan sjukdom. Det stod däremot att den ”hjälper mot”, vilket enligt vår språkförståelse inte är samma sak som ”motverkar” eller ”botar” (vilket också har tillskrivits oss i senare inlägg i GP och andra media). Påståendet att kamelmjölk ”hjälper mot” vissa sjukdomar tolkar vi som att den lindrar vissa symptom (på samma sätt som värktabletter kan lindra t ex migrän, utan att bota den). Och för övrigt har vi inte gripit det ordvalet ur luften, utan tagit det från olika artiklar (inkl. vetenskapliga sådana). Detta sagt är det inte heller sant att det inte har forskats om kamelmjölk och dess medicinska och hälso-egenskaper. Det finns hur mycket som helst skrivet om det internationellt, även om det är ganska nytt och okänt i Sverige (det börjar dock komma artiklar på svenska också). Som exempel kan jag rekommendera följande artiklar (om du är intresserad av att sätta dig in i ämnet lite grand):

Nutritional and Therapeutic Characteristics of Camel Milk in Children: A Systematic Review

Said Zibaee,1 Syed Musa al-reza Hosseini,2 Mahdi Yousefi,3 Ali Taghipour,4 Mohammad Ali Kiani,5 and Mohammad Reza Noras6

Abstract

Introduction

Camel milk is the closest to a human mother’s milk. Camel milk is different from other milks, however, having low sugar and cholesterol, high minerals (sodium, potassium, iron, copper, zinc and magnesium, and vitamin C). The milk is considered have medicinal characteristics as well. This systematic review is aimed at determining and reporting nutritional values and medicinal characteristics of camel milk in children.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Camel Milk as a Potential Therapy as an Antioxidant in Autism Spectrum Disorder (ASD)

Laila Y. AL-Ayadhi 1 ,* and Nadra Elyass Elamin 2

This article has been cited by other articles in PMC.

Abstract

Extensive studies have demonstrated that oxidative stress plays a vital role in the pathology of several neurological diseases, including autism spectrum disorder (ASD); those studies proposed that GSH and antioxidant enzymes have a pathophysiological role in autism. Furthermore, camel milk has emerged to have potential therapeutic effects in autism. The aim of the current study was to evaluate the effect of camel milk consumption on oxidative stress biomarkers in autistic children, by measuring the plasma levels of glutathione, superoxide dismutase, and myeloperoxidase before and 2 weeks after camel milk consumption, using the ELISA technique. All measured parameters exhibited significant increase after camel milk consumption (P < 0.5). These findings suggest that camel milk could play an important role in decreasing oxidative stress by alteration of antioxidant enzymes and nonenzymatic antioxidant molecules levels, as well as the improvement of autistic behaviour as demonstrated by the improved Childhood Autism Rating Scale (CARS).

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Finns det någon chans att GP erkänner sina misstag?

Jag hoppas du har orkat – och brytt dig om - att ta dig igenom mitt långa mejl, som kunde blivit dubbelt så långt om jag hade tagit upp alla felaktigheter och ”alternativa fakta” som har stått om kamelcentret i din tidning, för att inte tala om alla andra media (mest av högerpopulistisk och främlingsfientlig art).

Det mest ärliga som jag tycker du skulle kunna göra (vilket jag dock betvivlar att du gör) vore att skriva en dementerande artikel och erkänna att GP har begått ett misstag genom att låta så många felaktiga fakta och påståenden passera (och därmed inleda en förtalskampanj som har lett till en smutskastning av kamelcentret och dess medlemmar och initiativtagare, inte minst undertecknad). Det skulle vara mer i stil med dina fina ord om att överväga konsekvenserna av era publiceringar och aldrig sprida rykten för att skada en speciell grupp i samhället.

Bästa hälsningar

Géza Nagy

Ps. Insändaren i GP (23 april 2017)

Förtalskampanjen mot Kamelcentret fortsätter

Nu är det dags igen att “hänga ut” Angereds kamelcenter. En del tjänstemän och politiker i Göteborg har fått kalla fötter efter GPs tendentiösa skriverier för ett tag sedan. Nu vill man kräva tillbaka bidraget som Social resursnämnd har beviljat projektet - med hänvisning till att ”projektet inte kommit igång”. Som så mycket annat i GPs så kallade ”granskning” är detta påstående helt fel. Projektet har visst kommit igång, för det handlar om mycket mer än bygget av kamelstall. Men det är sant att kamelstallet inte har byggts ännu och därmed finns inga djur på plats. Förseningen beror på ett förslag om utvidgat strandskydd längs Lärjeån, som Länsstyrelsen lade fram i somras. Det är alltså inte vårt fel. När det slutgiltiga beslutet om strandskydd kom i januari 2017 visade det sig dock att det inte skulle utgöra något hinder för stallbygget.

Hur det än förhåller sig med ”sanningen” om kamelcentret så jublar en del populistiska politiker, med Jonas Ransgård i spetsen, åt tjänstemännens förslag (dock inget beslut). Hans argument är att man ska ”satsa på riktiga jobb istället för sådana här hitte-på-jobb”. Frågan är varför Ransgård utdömer något som han inte vet något om.

Géza Nagy

Hem Om oss Verksamheter Aktuellt Kontakt